ELIN EK:
DET ÄR FULLT MED FETT RUNT MAGEN!

Två saker såg jag och min man fram emot under graviditeten, 1: Att få träffa vår bebis, 2: De regelbundna besöken hos vår barnmorska Hanna.

Och så kom de där träffarna, när vi fick sitta på hennes rum och fråga tusen frågor, vara nojiga men också skratta och skoja – för roligare barnmorska får man leta efter! Eller så var det vi som var roliga för hon skrattade också hela tiden! Ibland undrade vi hur långa de där träffarna skulle vara egentligen men vi vågade aldrig fråga för tänk om det var 15 minuter och vi som ville stanna där inne så länge vi bara kunde och alltid dröjde oss kvar en halvtimma minst! Varje gång vi gick därifrån kände vi oss lite gladare och starkare och mer peppade på att den där ungen i magen mådde prima!

Hon var ju den extra länken till vårt barn, hon kunde lyssna och klämma och tala om att bebisen hade starka hjärtljud eller om den sov eller hur stor den var.

En dag var det en vikarie. Till vikarien råkade jag säga att jag kände mig lite tung och vips fick jag lägga mig på britsen och hon började klämma mig på magen och ropade på klingande östgötska:
- Jaha, som jag trodde – FETT! Här är det FETT och här är det FETT, inte konstigt att du känner dig tung, det är fullt med FETT runt magen!

För första gången lämnade jag mödravården med gråten i halsen. Min fina stora kropp som var Världens Bästa Bebishydda hade plötsligt blivit FETThuset!
Jag ville skrika:
- Och du rå?! Du är inte så himla smal själv!
Men istället övade jag in en jättebra imitation som jag sen kunde spela upp för Hanna nästa gång vi sågs.

Så kom den där dagen när bebisen var färdigbakad och vår tid med mödravården var över.

I smyg önskade vi att Hanna ville bli vår nya bästa kompis och kanske bjuda hem på fredagsmys och berätta några roliga historier om foglossning, förstoppning och förlossning men hon har fortfarande inte ringt…

Men rolig barnmorska eller ej – jag är väldigt tacksam, för Sverige måste vara världens bästa land att föda barn i!