SARA PABORN:
DIKT TILL ETT BARN

Jag anade inte att jag kunde härbärgera
något så fulländat som du
med naglar som stentavlor över mina förtjänster
och ögon fyllda av en visdom som inte var min

Hur detta kunde rymmas i samma kropp
som mina svarta hundar använt som rastgård
är ett under

En kropp som varit rädslornas semesterort
ett hjärnspökenas hemmaslott
en fristad för oinfriade drömmar
- nu stark och perfekt
en helig mellanhand

Jag läste en vacker sak:
Till och med slocknade planeter
kan klämma ur sig meteoriter av diamant


Med dikten om sitt barns födelse visar Sara Paborn sitt stöd för världens kvinnor och vikten av att mödradödligheten stoppas.

Bookmark and Share

Posta en kommentar

Din email delas aldrig med utomstående. Obligatoriska fält markeras med *

*
*